I den här boken så har en flicka försvunnit från ön. Hon var på väg hem från en kompis men kom aldrig hem. Sökandet höll på länge, men man lyckades inte finna henne. Några månader senare åker Nora tillsammans med sina söner till Sandhamn för att få lugn och ro och tänka igenom sin kommande skilsmässa. Men det blir ingen stillsam vistelse på ön, eftersom pojkarna gör ett makabert fynd när de leker. På grund av fyndet inser man att den saknade flickan inte längre lever och det är dags att påbörja ytterligare en mordutredning på Sandhamn.
Man kan ju tänkas att det inte borde kunna inträffa hur många mord som helst på Sandhamn utan att det blir krystat. Det är ju trots allt tredje boken som utspelar sig på ön. Men Viveca Sten har verkligen lyckats att skapa spännande historier som ändå känns äkta. Motiven skiljer sig åt genom böckerna i serien, liksom tillvägagångssättet. Viveca Sten är också bra på att använda olika berättargrepp. I förra boken hade hon den kursiverade mördaren (något just jag inte uppskattade). Detta grepp är borta i den här boken. Nu använder hon istället sig av tidsperspektivet och hon växlar mellan nutid och dåtid för att visa att hämnd kan leva sig kvar i många år. Precis som de förra böckerna så är I grunden utan skydd en mycket välskriven deckare som bör läsas av alla som gillar svenska kriminalromaner.