14 år till salu

Jag har precis läst ut årets mest skrämmande bok. Då menar jag inte skrämmande som i skräck eller rysare. Då menar jag skrämmande eftersom det som händer huvudpersonen kan hända vem som helst.

Tessan är 14 år och blir våldtagen på väg hem från stallet. Hon väljer att inte berätta för någon om våldtäkten utan tar istället på sig all skuld själv. Hon får ångest och mår väldigt dåligt av det som hänt. Efter en tid börjar hon sälja sex. Allt är ju ändå redan förstört. Hon gör det för att straffa sig själv och för att lindra ångesten. Precis som andra tjejer kan skära sig, hetsäta eller svälta sig.

Det som är mest skrämmande med den här boken är just det där att det kan hända vem som helst. Tessan levde ett välanpassat liv innan våldtäkten, hon hade mamma, pappa och syskon, det gick bra i skolan, fritiden tillbringades i stallet. Det är en otroligt viktig bok som borde läsas av alla unga, alla föräldrar och alla som på något sätt kommer i kontakt med ungdomar. I slutet av boken finns många bra tips och råd om man känner någon som prostituerar sig och vad man kan göra för att hjälpa den personen.

14 år till salu är skriven av Caroline Engvall och jag läste pocketversionen som är utgiven av Pocketförlaget.

Fruset ögonblick

Det är inte så ofta som jag låter bli att läsa ut en deckare, vanligtvis sträckläser jag dem. Men Fruset ögonblick av Camilla Ceder (Wahlström & Widstrand) är en av dem som jag givit upp hoppet om. Boken börjar med att en man hittas skjuten och överkörd utanför en halvt övergiven bilverkstad, ett fall som i vilken deckare som helst. Själva historien är säkert spännande, men sättet den berättas på gör den så tråkig. Jag gillar att följa polisernas arbete och jag vill ha realism. I den här boken följer man många poliser och det blir för rörigt. Visserligen riktas mesta intresset mot kriminalkommissarie Christian Tell, men jag upplever ändå inte att han är en lika stark huvudperson som exempelvis Maria Wern eller Wallander är i sina respektive böcker. Boken känns för lång, för rörig och för schablonartad. Dessutom stör jag mig på de många grammatiska språkfelen. Jag kommer nog inte att läsa fler böcker om Christian Tell ifall det blir några.

En shopaholic i väntans tider

Nu har jag då äntligen läst ut En shopaholic i väntans tider av Sophie Kinsella (Damm förlag). Det är den femte boken om före detta ekonomijournalisten, numera shoppingassistenten Rebecka Bloomwood. I denna bok är hon med barn och hon inser att hon faktiskt måste shoppa en massa till den kommande bebisen. Boken påminner om de andra, men jag anser att det här är den bästa i serien. Kanske för att jag kan relatera mer till den här boken. Eller kanske för att det mer betonas på relationer än på shopping. Det är fortfarande humoristiskt, snabbläst och träffsäkert, men det är nog lite mer allvar och realism i En shopaholic i väntans tider.

Adventstävling

På Ulrika Gabriel Inspiratörs blogg kan man vinna ett handgjort änglasmycke skapat av Iren. Jag har tittat på hennes smycken tidigare och tycker om dem, så självklart är jag med och tävlar. Var med du också.

Astro 2010

Snart är det dags för nytt år och det innebär för de flesta även en ny kalender. Själv har jag beställt en hos Personlig almanacka. För min mamma innebär ett nytt år även ett inköp av Heikki Vesas Astro (Semic). Hon är inte särskilt vidskeplig i vanliga fall, men hon har fastnat för Vesas böcker. Heikki Vesa Astro 2010 innehåller veckohoroskop, årshoroskop, kärleksguide, soltecken samt spel och lyckotal. Vecka för vecka kan man läsa om vad som kommer att hända och om man bör satsa på något spel just denna vecka. Jag, som är Stenbock, kan läsa att jag kommer att få bättre ekonomi nästa år, gärna genom obligationer, aktier eller Keno. Jag kommer också att få framgång inom medievärlden (perfekt för mig som är journalist) och även böcker kan ge mig framgångslycka (återigen perfekt, bokbloggare som jag är). Min lyckosiffra för året är 4.

Skriva - en metod för reflektion

Maria Hammaréns bok Skriva - en metod för reflektion utgivits av Santérus förlag. Det är en bok för alla som någon gång vill arbeta i en skrivgrupp. Det är ingen handbok, snarare en liten skrift med goda råd och tips. Det är en bok för den som är intresserad av ett medvetet språkarbete och författrens förhoppning med boken är att den ska väcka inspiration till nya sätt att arbeta med identitet, reflektion och organisationsutveckling. Trots att jag borde tillhöra målgruppen känner jag dock inte att den tillför speciellt mycket, däremot har jag hört av flera andra att de ständigt går tillbaka till den här boken, så därför rekommenderar jag den ändå vidare.

Höstoffer

Mons Kallentofts tredje bok om Malin Fors heter Höstoffer. I denna bok löser hon ett fall där en nyrik advokat blir mördad på sitt nyinköpta slott. Vi får följa med i polisarbetet och sökandet efter mördaren. Men vi får också följa Malins trassliga privatliv. Hon dricker mer och mer, familjerelationerna går åt skogen och så vidare. Kallentoft har ju ett annorlunda språk, mer poetiskt än vad man annars är van vid i genren. Det är mycket drömmar, tecken och känslor som bidrar till fallens lösningar. Jag gillade allt sådant i första boken och även i andra, men nu kändes det lite för mycket. Framförallt upptäckte jag att jag irriterade mig på offrets röst, kursiverade stycken här och där i boken där offret själv kommer till tals. Jag tycker inte att de avsnitten bidrog speciellt mycket till berättelsen. Men sammanfattningsvis är Höstoffer en bra och välskriven deckare som jag rekommenderar varmt. Jag kommer definitivt att läsa vidare om Malin Fors i kommande bok.