I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra

Pontus Herin är journalist och uppvuxen i Djursholm. Hela sitt vuxna liv har han bott i Stockholms innerstad och hans umgänge har samma bakgrund. Men han blir mer och mer intresserad av att se något annat. Av att uppleva något annat. Men framförallt av att utmana sina fördomar om invandrare och ghetton. Därför flyttar han, hans fru Charlotte och deras treåriga son Elliot till Tensta, en invandrartät förort.

Boken I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra innehåller dagboksanteckningar från tiden strax innan flytten och under den tid de bor i Tensta. Vi får också ta del av intervjuer med olika människor, allt från svenskar och invandrare bosatta i Djursholm och Tensta, till politiker, beslutsfattare och eldsjälar. Det är en intressant skildring och framförallt är det ett intressant inlägg i debatten om segregation och fördomar. Nu flyttar familjen igen efter 1½ år, då de får sitt andra barn och istället köper hus i en annan, "mer svensk" förort. Detta gör att boken känns lite oavslutad och jag får lite bitter eftersmak. Han vill förändra något och familjen trivs trots allt i Tensta, så varför flyttar de då. Det är ett journalistiskt experiment, men det är tråkigt och tyvärr alldeles för förutsägbart att familjen flyttar så snart experimentet går mot sitt slut.